Liten blir stor!

Tänk att det är ett helt år sen jag låg där på förlossningen och kämpade, kämpade för det lilla livet som hade bott inne i mig i flera månader. Jag kämpade för att få se, känna och älska det lilla livet. Och efter en hel del kämpade så tittade hon ut, jag minns så väl lyckan när jag fick höra att det var en välskapt liten tös. 13.49 den 27 Januari 2009 såg hon dagen ljus. Och så himlarns liten var hon inte ändå med sina 3976gram och 52cm långa kropp. (Kan lova att jag kände varenda gram och cm när hon var på väg ut, haha)

HÄR hittar ni förlossningsberättelsen!

HÄR hittar ni lite ur Journalen!

Vilken lycka hon har givit oss, så mycket glädje och kärlek. Men även många många gånger då vi har dragit oss i håret, det ska vi inte skjuta under stolen med. Hon har prövat oss många gånger, men såklart så har vi klarat det. Och allt har varit värt det, jag skulle göra om allt många gånger. Efter varje sak så blir man en erfarenhet rikare!

Att få följa ens barns utveckling är fantastiskt. Allt från att dem håller upp huvudet länge till att dem börjar att gå. Vid varje litet ögonblick så blir man sådär otroligt stolt. Fröken har minst sagt haft bråttom det här året, gick vid 10mån osv. Så det ska bli spännande att se vad hon har att erbjuda kommande år :)

Det är svårt att inte bli sentimental, min lilla bebis är verkligen en stor tös nu. En nyfiken, otroligt glad tös med ett humör som heter duga (Vet inte vem hon har fått det ifrån, humöret alltså? ;P) Stellas motto är nog “Full fart framåt”.

Jag älskar varje sekund med min dotter, varenda sekund! Det är henne jag lever för!

Så Grattis min stora tjej på din alldeles första födelsedag!

1 Comment

  1. Syster Says:

    Glöm aldrig första tiden med Stella.
    Gör henne aldrig illa.
    Glöm aldrig att hon alltid är ditt barn, oavsett vad som händer i lvet.
    Du är en underbar mamma, du kommer aldrig att dömma ut Stella, du kommer alltid att finnas för henne.
    Precis som man ska göra för sitt/ sina barn.

    Kramar i massor.

Leave a comment