Besök på barn.


Idag var det dags för ett besök på barn för uppföljning av Stellas nässelfeber.

8.45 hade vi tid och då fick vi följa med en läkare. Jag fick förklara från start vad som hade skett osv. Sen fick Stella klä av sig och läkaren gjorde en koll. Det såg bra ut och precis samma info som sist, att i 99% av fallen vet man inte anledningen eller hur länge det sitter i. Men de måste göra en utredning ändå. Så hon ville att Stella skulle lämna blod så de kunde ta en massa prover, plus avföring & urin. Hon frågade om Stella ville ha ett embla-plåster på inför sticket, men då skulle vi få vänta en timma innan det hade verkat, så vi kom överens om att hon inte skulle ta det, då hon lämnade prov för ett år sedan. Hon sa att det var obehagligt då men det gick ok ändå. Så vi struntade i det.

Ut i väntrummet för att vänta på nästa upprop och oj vad vi fick vänta, en timma.. kände där och då ”jaha, då hade vi kunnat ta bedövningen ändå då”. Till slut fick vi i alla fall komma in för att lämna proverna och sköterskan säger ”Ja, nu valde ju du att inte ta något bedövning och vi ska ta 10 rör blod”. Inombords skrek jag ”10 rööööör!!!! Wtf!”. Kände hur svetten började rinna längs ryggen då jag själv ogillar blodprov och nu skulle min älskade lilla dotter behöva genomlida 10 rör. Och rädslan i hennes ögon när hon fick höra 10 rör, hua! Hon blev orolig men jag sa till henne att det skulle gå bra och försäkrade henne om att om det skulle bli för jobbigt så behövde hon bara säga till så slutar dom, så då kändes det bättre. 

Men hon är förjävla tuff den här tjejen, kylig som attan! Efter 2-3 rör blev ansiktet vitt och vi fick hjälpa henne med andningen och hjälpa henne att fokusera på annat. Då gick det bra. (Jag trodde jag skulle börja gråta vilken sekund som helst, hatar hatar hatar att se mina barn må dåligt på alla möjliga vis). Under tiden gav jag full fokus till Stella och när det var klart så börjar Klara klänga på mig och väser med panik i rösten ”ja kan inte andas”. Jag tar tag i henne och kollar henne i ansiktet, ser att hon är kritvit och alldeles svettig så jag förstår att hon förmodligen knappt har andats och mått dåligt att se blodet lämna Stellas kropp. Men efter kramar & lugnande från mammsen så var båda barnen på banan igen. <3 

Stella slutar aldrig imponera mig, grymma grymma unge! 10 rör blod, det är riktigt tufft gjort! Sköterskorna var mäkta impad av henne så det slutade med att båda barnen fick varsin biobiljett. 

Till veckan kommer läkaren ringa mig ang proverna och sedan blir vi kallad igen om 6mån, om nu inte proverna mot all förmodan skulle påvisa något. 

Kommentera