Lista.

Jag såg att Nikita hade lagt upp den här listan och jag tror inte att jag har gjort det, jag gjorde det med Stella så jag må väl göra det med Klara också då.

 

När fick du reda på att du var gravid? 26 April 2011, var i vecka 5 då.
Blev det en chock? Ja lite, vi hade ju tänkt att vänta någon månad till innan vi skulle starta bebisverkstaden. Lite chockad men ändå superlyckliga!
Hur gammal var du? 23år
Hade du mycket halsbränna? Ja men hua! Jag saknar det inte för 5öre.
Spydde du mycket? Inte det minsta, men jag mådde lite småilla tidigt i graviditeten.
Var det någon favoriträtt som ändrades? Säger som Nikita sa, Big Mac :)
Hade du mycket foglossning? Jämfört med Stella så var det lite.
Hade du sammandragningar? Ja en hel del på slutet.
Ditt sf mått som störst? 37 i vecka 39.
Har du fått bristningar? Ja, typ 2 pyttesmå vid naveln. Jag trodde jag skulle få fulla magen denna gång men det slapp jag, tack!
Trodde du att det var en pojke eller flicka? Vi trodde nog att det var en pojk.
Vad hoppades du på? Det var nog lite både och faktiskt, men eftersom vi trodde på en pojk så lutade det väl mer åt det. Men jag glad att det vart en till tös.
Hade du mycket vätska i kroppen? Inte det minsta skulle jag tro.
Hur mycket gick du upp i vikt? Kollade inte dom sista veckorna, men 17kg hade jag gått upp sist jag kollade.
Hur ser du på graviditeten idag? Tänk att man glömmer så fort! Men jag tyckte väl i överlag att den var okej, men det var inte lika mysigt och speciellt den här gången.
Hur ville du att din förlossning skulle se ut? Att den skulle vara minst hälften så lång som Stellas (40timmar tog den), ingen sugklocka den här gången.
Gick du över tiden? Ja, 5 dagar.
När började din förlossning? 8:e Januari, på kvällen dök värkarna upp, någon timma efter att slemproppen lossnat.
Hur mycket var du öppen när ni kom in? 4cm
Vad tyckte du var jobbigast? SMÄRTAN! Allt det andra gick ju kanon, men smärtan var obeskrivlig.
Var du rädd för något? Jag var livrädd, för det gjorde som sagt vansinnigt ont och jag trodde jag skulle spricka upp till nacken.
Grät du? Som en dåre! ;) Grät inte en ynka tår med Stella men nu kom det floder. Jag hade panik!
Skrek du? Jag skrek nog så hela sjukhuset hörde mig, haha. Det var det sista jag trodde att jag skulle göra, men jag kunde inte kontrollera mig själv, det gjorde oooont.
Tog du nåt smärtstillande? Lustgas & Eda.
Blev du sydd? Nej!
Dragen med sugklocka? Nej.
Hur många var inne i förlossningsrummet? Undersköterskorna måste ha varit ledig den natten för jag stötte inte på en enda. Men jag träffade 4st olika barnmorskor om vartannat. Men under själva förlossningen så var det 2st barnmorskor i rummet.
Hade du någon nära med dig?
Ja älskade Johan.
Hur stor var bebisen?
3676gram och 51cm.
Blev det en pojke eller flicka?
Flicka
Vad fick hon heta?
Klara
Hur ser du på förlossningen idag? ALDRIG IGEN! Jag tyckte det var långdraget innan det liksom satt igång på riktigt, jag hade ju oregelbundna värkar i typ 1 dygn innan det satt igång på riktigt, men när det väl gjorde det så gick det ju fort och det var skönt. Men smärtan var fruktansvärd, så där ont gjorde det inte med Stella. Värkarna var sjukt smärtsamma och jag fick rejäl panik. Att första barnet banar vägen för barn nummer två är fan bara skitsnack ;)

Var allting värt det? Ja det är väl självklart att det var det, jag skulle göra om samma sak för hennes skull.

Förlossningsjournal – Klara.

Jag skrev ut det mesta ur Journalen med Stella så jag tänkte göra detsamma med Klaras. Och skönt nog så är Klaras betydligt kortare än Stellas ;)

HÄR är Stellas Journal!

2012 – 01 – 09:

21.29
Yttre CTG-reg inledd. /Annelie Parment

22.30
Hjälper till med pat. då det är hög arbetsbelastning på avd. Har kört en lång CTG-reg. Gör nu ett VU. Ej aktuellt med sovdos. (Yttre palpation: huvudläge, fixerad i bäckeningången. Cervix utplånad, modermunnen öppen 4cm. 130 slag per minut, fosterljud normala.) /Cecilia Hällberg

22.34
Lustgas/syrgas. /AP

23.20
Klart fostervatten avgår.
Skalp ctg-reg inledd. /AP

23.35
Värkarna har tilltagit. Önskar en EDA. Sätter venflon och tar bastest. /CH

2012 – 01 – 10:

00.00
Sulfenta-Eda lägges /AP

00.20
Krystvärkar /AP

00.32
ctg-reg avslutad.
Kön: flicka som avnavlas i vulva. Skriker direkt. /AP

 

Vi åkte ju in för att få en sovdos, då jag knappt fått någon sömn pga oregelbundna värkar. Men det hann ändras under tiden jag låg med ctg:n! Från första värken hemma (även om dem var oregelbundna) så tog det ca 26,5 timmar, med Stella tog det 40. Men öppningsskedet gick ju toookfort denna gång och det gjorde det verkligen inte sist.

Lyckligt lottad.

Jag satt och kollade på det här inlägget och det är ju faktiskt rätt sjukt ändå hur kroppen kan återhämta sig fort. Många blir chockad när dem ser mig och jag säger att jag fick barn för 3 veckor sedan. Och jag blir nog lite småchockad själv faktiskt. Ena dagen har man en stor kula på magen som gör att man inte ser sina fötter och typ 1 vecka senare så ser man nästan ut som vanligt igen. Magen är lite sladdrig sådär som den blir, men jag är helt 100 på att jag kommer få den fast och fin igen. Just nu så stör jag mig mest på hormonranden och naveln, min navel är lika brun som randen och det ser äckligt ut ;) Tur att man inte springer runt naken på dagarna.

Jag vet att jag är lyckligt lottad, alla återhämtas inte lika bra som mig. Jag är lyckligt lottad och otroligt tacksam!

Aldrig mer en spark..

Det är med sorg som jag inser att jag nog aldrig mer kommer känna en spark eller en rörelse inne i magen, att jag aldrig mer kommer få se ett ultraljud på mitt egna barn, att jag aldrig mer kommer få höra barnets hjärtslag, att jag aldrig mer kommer gå och vänta den där jobbiga väntan, att jag aldrig mer kommer få känna den där fruktansvärda smärtan som för med sig något som i kärlek ej är mätbar, att jag aldrig mer kommer få snusa på min egna nyfödda bebis och dess underbara doft and so on.

Jag vet, man ska aldrig säga aldrig. Men både jag och Johan är idag 100% säker på att vi inte kommer att skaffa fler barn. Men självklart så kan vi ändra oss, men i dagsläget så finns det inte på världskartan.

Varför? För att vi inte orkar helt enkelt ;) Vi tycker att 2 barn är tillräckligt för vad vi har tid och råd med. För mig är det viktigt att ha tid med mina barn och desto fler barn man skaffar desto mindre tid får man för var och en av dem. Och likadant ekonomiskt, desto fler barn desto fler utgifter. Och dessutom så har både jag och Johan drömmar som vi vill uppfylla och dom drömmarna blir betydligt besvärligare att uppfylla om vi skaffar oss fler barn.

Näe, 2 barn, villa & kombi blir kanon.. Och så gärna ett giftemål inom snar framtid, vare sig Johan vill eller ej, haha! Jag är inte överförtjust i Brunström, men skit samma vad man heter, men jag skulle gärna vilja heta samma sak som resten av min familj :P

Vikt!

Jag glömde helt bort på slutet att väga mig :/ Min senaste vikt som jag tog var 67kg, alltså +17kg.

Idag ställde jag mig på vågen och den landade på 60kg.

Jag vägde 50kg i början på grav, men min egentliga vikt har i flera år varit 52kg. Där brukar jag stå stadigt. Hur mycket jag vill väga nu kvittar, det kommer ändå vara för ”lite”. Så länge jag inte går under 50 så är jag nöjd. Siffrorna struntar jag i, huvudsaken är att kroppen blir i den formen jag vill ;) Bort med den lilla magen och kärlekshandtagen så är det bra.

Jag har även bestämt mig för att börja gymma, när vet jag inte men innan detta år är slut iaf. Och det är mest pga mitt yrke, att jag ska bygga upp mig lite så jag pallar med mitt jobb. Då är det dags att besöka ego igen! Var nå år sen nu ;)

Det är sååå skönt med en ”platt” mage igen! :D

När du kom till oss..

Här hade jag precis fått Edan, underbart! Det är den som hänger i rocken på mig. Förr så satt den i en makapär, men nu har dem den sådär. 10min senare så började jag krysta!

Ut kom en blå alien! Haha. Hon var betydligt blåare än vad som syns på bilden. Stella var betydligt finare i färgen än lillasyster, men det gick ju till sig fort :)

En riktig skitunge har vi fått, sket med besked på en gång ;)

Rätt fräsch ändå för att precis ha tryckt ut ett barn! ;)

Mys med pappsen <3

 

Förlossningarna.

Snacka om att förlossningarna är olika för varje gång. Denna var ju inte alls lik Stellas.

Jag må påstå att smärtan var betydligt värre denna gång, men det tror jag beror på att det var så intensivt under en kort period. Med Stella drogs det hela ut i en evighet istället. Själva utdrivningsfasen var fruktansvärd i smärta denna gång, 12min vs 2h med Stella.

Jag är inte ett dugg avis på Johan, det måste ha känts rejält i hjärtat på honom när han såg smärtan och paniken i mina ögon. Just i ett ögonblick när det kändes som om jag skulle gå av i ryggen av smärta så tittade jag honom i ögonen och just då kände jag att jag inte skulle vilja vara honom, att bara stå där vid sidan av och knappt kunna göra något måste vara hemskt.

Nä usch, aldrig igen! ;)

Hotellet.

Godmorgon! :)

Just nu så väntar vi på att få lämna förlossningen och bege oss till patienthotellet. Jag längtar efter mys framför tvn och förhoppningsvis en hel del sömn ;)

Allt har gått kanon iaf :) Hon är så vacker och vi är så lyckliga över våra döttrar .<3 Men satans eftervärkar dock, det är ett evigt ha ont detta barnafödande.

Blir kvar?!

20120109-221232.jpg

Känns som om vi blir kvar här! Har inte hört nå om det, dom har tydligen stressigt ikväll.. Men det är tätare nu och med smärtan jag har så vägrar jag åka hem igen, ge mig eda säger bara jag!!