Maj månad kommer närmare och närmare. Vad sker då? Jo för er som har missat det eller glömt så ska jag göra mitt Gesällprov då. Och jag är nog livrädd innerst inne, men jag tillåter inte mig själv att känna efter. Och det är lite både och, för jag glömmer bort den och glömmer även bort att jag faktiskt måste träna. Men jag må ta tag i det nu!
Valfri damklippning och valfri herrklippning och färg har jag tränat klart på. Långhårsuppsättningen ska jag börja träna på till veckan, permanenten må jag boka in och träna minst 2 gånger på i alla fall. Klassisk herr har jag klippt och kan nog klippa en gång till innan, ska dock träna vågorna på både docka och herr för dom är jag talanglös på.
Sedan saknar jag fortfarande två modeller, klassisk dam och kort uppsättning. Ingen som är sugen? Kort uppsättning borde det ju vara någon som kan, håret får inte vara längre än till axlarna och inte bauta kort.
Gesällen är onekligen en stor sak inom detta yrke, det är ens bevis på att man är Frisör och utbildad. För mig har det alltid varit en stor grej eftersom jag är uppvuxen i detta yrke och har fått höra om detta gesällprov hela mitt liv i princip. Samtidigt som det känns onödigt. Alltså själva beviset på att man är utbildad är kanon, men många utav själva momenten man gör känns väldigt ur tiden.
Problemet för mig är väl inte klippningarna osv utan grunderna, det teoretiska. Jag var helt enkelt för självgående när jag började min utbildning att grunderna glömdes bort. Jag kan alltså klippa och allt precis som det ska vara, men jag kan kanske inte det teoretiska bakom det. Det är inget som har något betydelse när jag väl står med en kund men nu när jag gör provet så är det något jag måste kunna och det blir lite som att börja om på ruta 1 igen. Men jag ska klara det de vet jag, jag vet att jag kan. Men det blir som lite extra arbete för mig liksom.
Jag har ställt in mig på att gå dit, göra mitt bästa och om jag skulle misslyckas med något så är det inte hela världen, gör om gör rätt liksom. Det är väl dumt att trycka ner sig själv! Det är inte hela världen, huvudsaken är att jag klarar det förr eller senare. Och klarar jag allt så är jag såklart riktigt nöjd. Och jag ser framemot den dagen då jag står där och är Frisör med stort F.
Jag är förresten ingen Elev längre, utan jag är nu Obehörig Frisör som det så fint heter, Alltså en Frisör utan gesällbrev. Jag går upp i lön men har inte en utbildads lön och jag tar fullt betalt utav mina kunder. Det kändes lite skrämmande först att inte ha den där elevsrollen att falla tillbaka på, men samtidigt så känns det väldigt skönt för jag litar på mig själv och vad jag presterar. Och tänk vad mycket trevligare vissa kunder blir när man är Frisör och inte elev, hmm ;P Att en titel kan göra så mycket…
Så nu har jag fått ur mig lite tankar om detta.. Gesällen och sedan ett körkort så är ju nästan livet komplett, 1-2 ungar till sedan också ;)
